Sökresultat:
58 Uppsatser om Förnföreningen Fibula - Sida 1 av 4
I mellanrummet. : En hermeneutisk studie i musikalisk gestaltning
Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.
Fornföreningen Fibulas museum : SvÄrigheter med att rekonstruera en plats
Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.
Fibulas vikingaby pÄ à land - En undersökning om hur man kan förbÀttra, utveckla och tillföra nya idéer till en nutida vikingaby
In this essay I try to look into how to bring a new concept to an already established Viking village and how to develop the existing one. This essay also sheds light on some negative sides that a Viking village can experience in their activity.I have interviewed responsible persons at three different Viking villages: Foteviken Museum and Viking Reserve, Fornföreningen Fibulas Viking village and VikingaTider. I have also examined different kinds of literature dealing with my chosen Viking villages.I came to the conclusion that I should have chosen an other Viking village than VikingaTider because a lot of VikingaTiders activity hasnŽt really started yet. On the other hand it has been interesting to see how they are trying to start the activity and which their plans are. I could have chosen an other already established Viking village to get a more varied material.There are a lot of things that Fibula can do to improve, develop and bring new aspects to their concept.I have found both advantages and disadvantages with the different Viking villages activity and strategi.Different questions about authenticity has shown to be the most difficult problem.
Konstgjorda vÄtmarksöar : flytande reningsverk?
Ă
r 2000 godkÀnde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebÀr att vi mÄste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det fÄr inte ha för höga halter av förorenade Àmnen. Vid förorening kan vattnet skada mÀnniskor, djur och vÀxter. Sverige mÄste stÀndigt jobba och förbÀttra reningen av vÄrt dagvatten.
Reningen av dagvattnet och pÄ vilket sÀtt det ska ske Àr nÄgot som stÀndigt kan förnyas och förbÀttras. Idag renas dagvatten med hjÀlp av dammar och vÄtmarker och reningen kan bli bÀttre med hjÀlp av flytande vÄtmarker.
Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vÄtmarker och att sprida denna sÄ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Àven anvÀndningen av dem sÄ att reningen av dagvattnet kan förbÀttras.
Arbetet innehÄller en litteraturstudie och resultat frÄn intervjuer vilka bÀgge syftar att ta reda pÄ hur en flytande vÄtmark fungerar, hur den Àr konstruerad, vilken typ av skötsel den krÀver, vilka vÀxter som fungerar bÀst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem hÀr i Sverige.
I arbetet finns det information om nÀr en flytande vÄtmark renar som bÀst, vilka typer av vÀxter som bör anvÀndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vÄtmarken.
Fibulas vikingaby pÄ à land - En undersökning om hur man kan förbÀttra, utveckla och tillföra nya idéer till en nutida vikingaby
In this essay I try to look into how to bring a new concept to an already established Viking village and how to develop the existing one. This essay also sheds light on some negative sides that a Viking village can experience in their activity.I have interviewed responsible persons at three different Viking villages: Foteviken Museum and Viking Reserve, Fornföreningen Fibulas Viking village and VikingaTider. I have also examined different kinds of literature dealing with my chosen Viking villages.I came to the conclusion that I should have chosen an other Viking village than VikingaTider because a lot of VikingaTiders activity hasnŽt really started yet. On the other hand it has been interesting to see how they are trying to start the activity and which their plans are. I could have chosen an other already established Viking village to get a more varied material.There are a lot of things that Fibula can do to improve, develop and bring new aspects to their concept.I have found both advantages and disadvantages with the different Viking villages activity and strategi.
Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening
En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.
Att angöra en lobby : En kvalitativ studie av riksdagsledamöters erfarenheter och attityder gentemot lobbying ur ett kommunikationsperspektiv
Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.
HÄllbara konsumtionsmönster genom en alternativ affÀrsmodell? : En fallstudie av Rent-a-Plagg AB
Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..
Reduktion av patogena mikroorganismer vid fÀllningsdammar med aluminiumsulfat
Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..
Föreningen Svenska KonstnÀrinnor och de svenska Matisseeleverna : En historiografisk och genusteoretisk studie av ett föregivet orsakssamband i konsthistorien
Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .
Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-Id1 frÄn Ideonella dechloratans
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Processmodellering med fysiskt- och informations-flöde : Hur utförs detta i dagens programvaror?
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Metallanalys i salthaltigt vatten En studie i spektrala och icke-spektrala interferenser
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Gymnasieelevers erfarenheter av matematik : Samtal kring svÄrigheter med grundskolematematiken
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Kemisk modifiering av avloppsvatten för effektivare syresÀttning
Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.